Detta är inte bra, det är amazing!
Trettiotusen meter upp i stratosfären..
Jag va på väg mot jorden i hundranitti knyck
om man ska krascha, ska man göra det riktigt snyggt.
Vill leva hög på livet men gjorde självmål.
Letade sextondelar hitta bara en två.
Jag var ett mörkt moln, du har en ljus blick.
Jag stirra in i väggen men du hade utsikt.
Du seglade sju hav, jag satt i en ankdamm.
Jag var ett löv i kuling men du var ankrad.
Där är en sjöjungfru här är ett odjur.
Där blommar fyrklöver här växer otur.
Du är känslosvall jag är känslokall, du förändrar allt.
Fan va jag har gått löst varit hopplös, vatt en millimeter från förfall.
Sprungit som en halvdöd genom Malmö, känns som jag gått under överallt.
Kanske var det tur, att jag föll så djupt, för det du var du som fick min fallskärm att vecklas ut.
Jag ville se hela baletten utan snedsteg.
Och sluta dansa mellan raka rör och mened.
Inom fall från höga höjder är jag veteran.
Du fånga mig i kragen fem i tolv på sjätte dan.
För du var guld i ugnen, jag låg som grus i parken,
men du flydde aldrig, jag va så djupt i knarket.
Jag va vaken men jag drömde att jag sov,
önskar att jag glömde det du kom ihåg.
Men väckarklockan ringde, mitt i mitt zombiemode,
botad med närheten som jag va långt ifrån.
Du va känslosvall jag va känslokall, du förändrar allt.
Fan va jag har gått löst varit hopplös, vatt en millimeter från förfall.
Sprungit som en halvdöd genom Malmö, känns som jag gått under överallt.
Kanske var det tur, att jag föll så djupt. För det du var du som fick min fallskärm att vecklas ut.
Att vecklas ut.
Du renovera min syn, du gav mig nya penslar,
knuffa mig in i nuet fast jag bad att få vänta.
Du sa att tiden fattas för hur jag levat nyss
Du måla mig en karta, markerad med ett kryss.
Där är en sjöjungfru här är ett odjur.
Där blommar fyrklöver här växer otur.
Du är känslosvall jag är känslokall, du förändrar allt.
Fan va jag har gått löst varit hopplös, vatt en millimeter från förfall.
Sprungit som en halvdöd genom Malmö, känns som jag gått under överallt.
Kanske var det tur, att jag föll så djupt, för det du var du som fick min fallskärm att vecklas ut.
Fan vad jag har gått löst varit hopplös, vatt en millimeter från förfall.
Sprungit som en halvdöd genom Malmö, känns som jag gått under överallt.
Fan vad jag har gått löst varit hopplös, vatt en millimeter från förfall.
Sprungit som en halvdöd genom Malmö, känns som jag gått under överallt.
Du förändrar allt.
/Emma